Lill-Nisses uppdrag, del 7

Aj! Lill-Nisse känner sig öm i hela kroppen. Hur hanterar de paket nu för tiden egentligen?! Inte konstigt att saker går sönder!

Det är inte speciellt bekvämt i kartongen. Han drar med händerna på insidan, känner och trycker med den lilla kraft han har kvar. Så helt plötsligt, öppnar den sig! Äntligen är han hemma igen!

-Lill-Nisse, är det du?! Där står Stor-Nisse med stora, förvånade ögon.

-Jag trodde aldrig att jag skulle få se dig igen!

-Nä, men nu är jag här... Det är jobbigt för Lill-Nisse att få fram orden. Nu är jag här, och det kanske är någonting som du vill berätta för mig, fortsätter han!?

-Förlåt! När jag fick uppdraget så tänkte jag att jag aldrig skulle klara av det! Den enda som kunde klara av det, var du! Lill-Nisse som är en klok person, skakar bara på huvudet och reser sig sedan upp.

-Varsågod, här är skruven. Han sträcker fram den öppna handen mot Stor-Nisse.

-Åh, du hittade den! Jag visste det, visste att du skulle hitta den! Han hoppar runt som en liten toknisse.

-Hur ska du kunna förlåta mig?

Lill-Nisse har redan hunnit fundera under sin resa i den mörka kartongen.

-Det finns en sak du kan göra. Blunda nu, fortsätter han, och sträck fram dina händer. Stor-Nisse gör som han säger och han svettas lite av nervositet. Han känner något mjukt i sina händer.

-Nu kan du öppna ögonen igen.

-Ett skägg! Men vad, säger Stor-Nisse förvånat? Vad...

Lill-Nisse avbryter honom. -Även om du inte tror det, så vet jag att du gärna vill ta över efter Gammel-Nisse, och eftersom du inte har någon skäggväxt så... -Här är lösningen!

Stor-Nisses ögon är blanka. -Varför vill du gör det här, för mig?

-Men jag tycker ju om dig! Du är trots allt min bästa vän. Ge dig iväg nu, det är bråttom. Släden måste göras iordning och du, du ska ut på ditt livs största uppdrag! Lill-Nisse tittar på sin vän och ler. Stor-Nisse har svårt att få med hela skägget, snubblar till och skyndar sig iväg till slädskjulet.

Och jag, tänker Lill-Nisse, jag ska resa tillbaka till Folkland och leta rätt på lucian!

SLUT

för denna gång!

Lill-Nisses uppdrag, del 6

Äntligen börjar luciatåget röra på sig! Han tittar efter skruven, ser den och smiter ur tåget. Han stoppar skruven i sin byxficka. Nu måste han skynda sig tillbaka till butiken!
Det har slutat att regna och stora snöflingor dalar ner från himlen.

Han ser en gatuskylt och vet att han är på rätt väg!
Han öppnar dörren till butiken och går in. Skägget hänger kvar! Han tar skägget och går till kassan. Expediten tittar lite konstigt och misstänksamt på honom och säger:
-Jasså, du har lyckats smita från ett luciatåg?
-Jaa... Hur kan hon veta det, tänker Lill-Nisse!
-Ska du vara jultomte också, frågar hon och fnittrar till?
-Nää!

Han betalar och ser sig omkring. Han måste komma ut på lagret och hitta en stor kartong!
Där! En dörr! Snabbt, så snabbt som bara en nisse kan göra, skyndar han sig ut genom dörren!
Han hittar en stor kartong och hoppar i. Han hoppar ur igen och får tag på en penna. Nisseland, skriver han på kartongen!

Lill-Nisses uppdrag, del 5

Vad är det som glimmar där borta?

Plötsligt går allting väldigt fort! Nedanför en bänk ligger den, mässingsskruven! Det finns bara en sorts skruv som blänker så mycket, skruven till släden! Jag har hittat den!!

Men vad är det som händer?! Förminskningspillret har slutat verka och Lill-Nisse blir stor! Han reser sig upp och framför honom står den ljuvligaste lilla flicka av folket!

Lill-Nisse hinner inte tänka. Någon tar tag i hans ena arm visar honom en plats i ledet. Jag är med i ett luciatåg!

Hur gör jag nu då? Han sneglar bakåt. Skruven ligger där, men hur har det gått till? Någon måste ha hittat den och tappat den igen.

Det här kan väl inte ta så lång tid, tänker han och följer med i ledet. Jag får väl plocka upp skruven på vägen ut.

Natten går tunga fjät...

De är framme vid altaret. Lill-Nisse sneglar på lucian. Han kan inte sluta att titta på henne, den mest underbara lilla varelse på denna jord!

Midnatt råder, tyst det är i huset...

De andra tomtenissarna börjar tassa omkring i en cirkel. Lill-Nisse får en knuff och en blick som talar om att han ska följa efter.Han tittar på lucian igen, som ser smått road ut. Har jag gjort bort mig nu?!

.

Det känns som en evighet, hur många verser är det egentligen?

Det börjar bli varmt också! Hur ska jag klara mig, ska vi inte gå mot utgången snart? Tasstasstasstass...

Äntligen färdigtassat, ska vi gå ut nu?

Lill-Nisses uppdrag, del 4

Det är trångt i väskan, den bruna väskan av finaste krokodilskinn. Lill-Nisse tar fram sin ficklampa, som tur nog ligger kvar, efter att han hade mekat med Gammel-Nisses släde! Han ser ett läppstift, en näsduk, en portmonnä och en påse med halstabletter. Lill-Nisse lutar sig mot väskan och försöker hålla balansen. Han måste ta sig upp till kanten, så han kan se vart de är på väg!
Damen går så fort, med långa stora steg! Hon verkar ha bråttom. Hon bryr sig inte om att hon kliver i vattenpölarna. Vattnet stänker ända upp till Lill-Nisses ansikte. Hihi, det här är ju kul!
Oj, nu kom det en droppe till!

Det blir fler och fler folk kring damen och Lill-Nisse. De går in genom en stor port. Den är fint dekorerad med granris och röda sidenband.
Aha, vi är i en kyrka! Det verkar redan vara fullt, och damen får snällt ställa sig långt bak, tillsammans med andra som har kommit lite sent!
De måste verkligen ha kommit i sista sekund för svag musik börjar höras. Ljudet kommer från andra sidan porten. Porten öppnas och ett nytt ljus letar sig in. In kommer...
Men flytta på dig då! Någon står i vägen, har ställt sig mitt framför honom! Han lutar sig framåt, lite till, bara lite till så kanske jag kan se. Lill-Nisse hinner inte tänka, han ramlar ned och landar på damens pälsklädda, genomblöta, vinterstövel! Han rullar ned på det kalla hårda golvet. Vågar han röra på sig...

Lill-Nisses uppdrag, del 3

Något stort, vitt och mjukt hänger på en krok brevid Lill-Nisse. Ett tomteskägg, som ser ut att räcka ända ned till golvet!
Vad var det gatan hette? Gatan där skruven lossnade från släden. Storvägen... Storgatan...Stor...Hm! Stora Gatan heter den!
Jag måste ta mig ut för att se om jag har hamnat rätt! Lill-Nisse har nog hamnat rätt om adressen på kartongen var rätt!
Han tar ett rejält tag om skägget och börjar glida nedåt. Halvvägs ned, händer något! Lampor tänds och han hör röster!
-Öppnar du är du snäll? Och kom ihåg att tända lyktan, säger en kvinnlig stämma.
-Ja då, svarar en annan med en hes röst. Hon skulle behöva smaka av våra dundertabletter från nisseverkstaden!

Lill-Nisse hänger kvar, försöker göra sig så osynlig som möjligt, hur nu det är möjligt med den färggranna dräkten! Helt stilla utan att blinka ser han en dam av folket komma in i butiken med snabba steg.
-Fort, kan någon hjälpa mig? Jag behöver en present till min systerdotter! Hon ska vara lucia och jag vill ge henne något fint efteråt.




-Nämen, titta där! Vad är det som hänger på skägget? Åh, vilken söt, fortsätter hon!
Nej,nej tänkte Lill-Nisse.Låt mig vara, ta inte mig!
Försent! En kall och lite fuktig hand, förmodligen av regnet, greppar tag om honom! Han kan inte göra någonting, ingenting kan han göra...

Lill-Nisses uppdrag, del 2

Lill-Nisse råkade visst slumra till! Fortfarande hörs inte ett ljud från de andra nissarna. Han sätter sig upp på sängkanten...på kanten...på hyllkanten! Han sitter på en hyllkant! Han tittar ner på sina fötter, sträcker på de små runda fötterna, så mycket som det bara kan gå. Men var är golvet? Han drar snabbt upp benen och kikar istället ned över kanten! Långt där nere ser han att det faktiskt finns ett golv. Men om jag är här uppe och golvet där nere och nissarna inte pratar, vad är det som händer, eller vad är det som har hänt?!

Det håller på att ljusna där ute. Det regnar fortfarande, och han kan inte minnas att det någonsin har regnat så här mycket. Hur ska det gå för Gammel-Nisse om det inte kommer någon snö?!
En bil kör förbi ute på gatan. Det ser inte alls ut som på TV, tänker Lill-Nisse, den här bilen ser mycket större ut! Han känner sig så liten helt plötsligt! -Jag är ju liten!!

-Nu vet jag vad som har hänt! Han pratar högt för sig själv och förväntar sig inte något aha, eller jasså, inte heller något fnys!
-Stor-Nisse! Säger han nu, med en ännu högre röst! Det är Stor-Nisses fel att jag har hamnat här!


Stor-Nisse

Och han ska vara min vän! Jag är hans enda riktiga vän! Stor-Nisse är inte så lätt att vara med, men Lill-Nisse som är en snäll nisse, kommer bra överens med honom. Han förstår honom, och han har faktiskt fina sidor också!

Sakta börjar han minnas. Stor-Nisse hade fått i uppdrag att åka till Folkland för att leta reda på en skruv som hade lossnat från Gammel-Nisses släde. Det var förra året det hände, efter att han hade delat ut de sista julklapparna. Han märkte det inte förrän han var tillbaka till Nisseland. Då var det försent att återvända!

Det enda sättet att ta sig till Folkland var att ta en förminskningsdryck och lägga sig brevid nissefigurerna, i en stor kartong. Det var Stor-Nisse som skulle göra det, men det är jag som har hamnat här, tänker Lill-Nisse!

-Jag skulle inte ha tackat ja till drycken som han bjöd på! Han fortsatte att prata högt. Jag kände på mig att det var något lurt, han som aldrig vill bjuda på något!!

Lill-Nisses uppdrag, del 1

Försiktigt öppnar Lill-Nisse sina mörka, små och söta, pepparkornsögon. Var är han, var har han hamnat? Han känner sig lite stel, det är inte den skönaste säng han har sovit i. Den känns hal och kall! Det är fortfarande mörkt, han kan bara svagt urskilja vad som finns omkring honom. Han vågar inte röra på sig.

Rakt framför sig ser han stora fönsterrutor, stora luckor som på en gigantisk julkalender! Skillnaden är att luckorna redan är öppnade och spänningen är borta! Regnet rinner ner för rutorna, dansar fram och letar sig ner, som på en slingrig stig. Vem hinner först?

Utanför, på andra sidan gatan, ser husfasaderna bara gråa och trista ut. Det är det mest färglösa han har sett! Endast några små lampor i olika färger, kämpar med att lysa upp den gråa, trista staden!

Lill-Nisse ser sig omkring. Intill honom ligger andra nissar och sover. Han petar på den närmaste med sitt pekfinger. Det brukar räcka för att väcka en nisse. Ingenting händer!

Han tar i lite hårdare, med hela handen, såå! Men fortfarande händer ingenting!

Lill-Nisse reser sig sakta, tittar på de andra nissarna som ligger brevid.

-Hallå, säger han med en svag och nyvaken röst. Kan någon berätta för mig var jag är?

-Hallå, säger han igen, med en darrig röst...