Har du sett "Mot alla odds"?!
Har du inte det så kan jag verkligen rekommendera dig att titta, går på ettan, tisdagar kl 20.00!
Människor med olika funktionshinder tar sig fram i Nicaragua genom djungel, vatten och lera, i svett och tårar! Jag är full av beundran, blir berörd och det/de får mig till tårar! Vilka fantastiska människor! De går varje dag sträckor såsom 6 km eller 1,7 mil och hjälper varandra med glädje att kämpa på!
Jag tänker speciellt på en tjej som knappt någon hejade på i skolan, som nu kan visa att inget kan stoppa henne! Tror inte de på skolan (utan funktionshinder) skulle orka med en bråkdel av vad hon har klarat! De skulle gnälla på värmen, på skavsår...ja, på allt!
Nu ska jag ta min promenad, jag har träningsvärk men går ut ändå, med glädje!:)
3 kommentarer:
Jag har sett lite av " Mot alla odds" Och visst är de helt fantastiska!!!
Det är det jag säger: ge mig hellre Paralympics än Olympiaden för friska. De funktionshindrades bedrifter är 10000 gånger större de de friskas. Men jag har inte sett programmet.
Jag följde inte programmet från början, men när jag upptäckte att de ska korsa Nicaragua, landet där jag bodde i tre år, såg jag missade avsnitt på svt play och har sedan följt serien. Och jag lovar det är en enorm bedrift de gör. Minns mycket väl hur det var att ta sig fram på landsbygden i den tropiska hettan och solen som bränner sönder dig och svetten som rinner. Det är definitivt inget man gör hur som helst, inte ens som fullt frisk. Minns den första gången jag hamnade på en torr landsväg och skulle besöka en skola långt ut i ödebygden. Då hade jag bara varit i landet ca tre månader. Det var ungefär 40 grader varmt och ingen skugga. Jag var i alla fall klok nog att sätta på mig en solhatt och hade med mig en alltför liten vattenflaska. När vi efter lite mer än en timmes promenad kom fram var det första jag gjorde att hälla i mig vatten från en brunn på skolgården till stort nöje för eleverna som flockades runt mig. Med vattnet slank det ner en massa småkryp och jag drogs med kronisk amöbadysenteri i stort sett hela min vistelse i landet. Nåja, det gör de flesta som bor på landsbygden också.
Skicka en kommentar